trollborn

Igår var ingen bra dag. Inatt drömde jag att hon kom till mig och var som jag minns henne.....hon stirra på mig o jag kände att hon undra varför jag grät. Hon kunde inte förstå och visade inga känslor. Bara stirra på mig.

 

Usch.....

 

Vad ska hända med barnen? De kan väl inte sära på de? Ska papporna tillfrågas trots den lilla kontakten? Hur funkar det?

Prata mycket med mamma igår och hon är så ledsen. Önskar jag kunde få henne att må bra. Känns ju skönt att Marie tog kontakt med henne i alla fall innan så hon fick känna att hon älskade henne.....sa det i alla fall. Vet ju hur ledsen hon gjort mamma och det har gjort mig så arg. Man behandlar inte sin mamma så....om de inte förtjänar det pga att de vart en stor skit men mamma har inte gjort annat än att försöka finnas där för var o en av oss döttrar. Nu har hon bara fyra. Och två barn som inte har sin mamma längre. Jag har länge kännt att jag bara har 3 systrar för vi gjorde det klart för varandra för längesen. Men ändå kan jag inte förstå hur hon kunde vara så arg på mig. Det är bara en enda sak som jag kommer på att jag gjorde och det var inte med illvilja utan jag trodde att en person visste saker och så gjorde hon inte det. Jag bad om ursäkt.....sen har nånting eskalerat så jag vet inte längre. Undrar om hon vet själv eller har hon bara bestämt sig för att vara bitter och arg. Mamma tror det kan ha med medicineringen att göra (anti depressiva) och diagnos. Jag vet inte. Hur som helst så förlät hon mig tydligen aldrig och det är jobbigt men jag kan säkert gå vidare......hoppas att jag nu kan få ha kontakt med hennes barn som jag inte fått ha. Knappt så man vågat hejja på äldsta pojken när man träffat han på byn utifall hon skulle få reda på det och ringa o bli flyförbannad på mig för att jag infiltrerar mig i deras liv som hon skulle säga det.

 

Jag känner mig ledsen, arg, förvirrad......för mig så behöver jag skriva av mig och jag förstår att ni kanske kan tycka att en del av det jag skriver är elakt för att hon är död men det är bara vår verklighet jag skriver om. Inte lätt när man är bannlyst som syster och moster pga bråk och sen dör hon. Hur ska man känna? Vi ogillade/hatade (hata är så stort ord) varandra men jag ville då aldrig att hon skulle dö.

 

Nä nu må jag tänka på nåt annat en stund. Tårarna satte ju igång idag när jag såg på Eight Below......började där o fortsatte med henne.

Har gjort mig en chino. Dharma leker med Tova på hennes rum. Har sagt åt de att vara lugna för jag orkar inte med höga ljudnivåer idag. Tyler sitter vid datorn och Willow sover på soffan.

 

För övrigt så är det DAG 3 utan godis. Har istället ätit ost o dyligt. Det lugnar nog ner sig bara jag får igång vattendrickandet för jag vill ju bryta vanan att springa o kika i skåpen. Åt lite pocorn igår......där går min gräns för godis :-)